Meny
Även om staten har det övergripande ansvaret för mottagandet av asylsökande och nyanlända har kommuner och regioner vissa uppgifter.
Kommunerna har till exempel ansvar för:
Regionerna har till exempel ansvar för:
Rätt till statlig ersättning
Kommuner och regioner har rätt till statlig ersättning för vissa kostnader. En del ersättningar betalas ut utan ansökan och andra kräver att kommuner och regioner lämnar in i en ansökan. Kommuner får till exempel ersättning för beredskap för mottagande av ensamkommande barn och unga, vård av barn i annat hem än det egna och för utbildning.
Skola
Asylsökande barn har rätt att gå i skola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Kommunen ska erbjuda skolplats från och med höstterminen det år barnet fyller sex år. Socialtjänsten fattar beslut om vissa insatser vid behov, främst när det gäller ensamkommande barn och ungdomar.
Boende
Personer som söker asyl i Sverige bor antingen i ett anläggningsboende eller så ordnar de sitt eget boende – ofta hos släkt och vänner. Anläggningsboende kan vara vanliga lägenheter hos privata och kommunala hyresvärdar. Ofta delar flera hushåll på en lägenhet. Migrationsverket upphandlar också tillfälliga anläggningsboenden. Det kan till exempel handla om vandrarhem och stugbyar.
När en person har sökt asyl i Sverige och fått det, då har han eller hon rätt att bosätta sig i en kommun. Det vanligaste är att personer som fått uppehållstillstånd ordnar sitt boende på egen hand. Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen anvisar kommuner att ta emot och ordna boenden åt de personer som behöver hjälp med det.
Barn och unga som kommer till Sverige ensamma erbjuds ett tillfälligt boende i den kommun där de ger sig tillkänna för en myndighet. Kommunen ordnar boendet och kallas i detta läge för ankomstkommun. Efter att barnet har ansökt om asyl anvisar Migrationsverket en kommun att ta över det långsiktiga ansvaret för barnets boende och omsorg. Denna kommun kallas för anvisningskommun.
Det finns olika boenden för ensamkommande barn och unga. Vanligt är att kommuner ordnar platser på så kallade HVB-hem (hem för vård och boende). Barnen kan också bo i familjehem. Ibland är familjehemmet hos en släkting eller närstående. Kommunen tar ställning till om boendet är lämpligt för barnet.
På boenden där mat ingår:
Ensamstående vuxen 24 kr/dag
Barn t.o.m 17 år 12 kr/dag.
På boenden där mat inte ingår:
Ensamstående vuxen 71 kr/dag
Barn 11-17 år 50 kr/dag
När du ansöker om asyl måste du berätta för Migrationsverket hur mycket pengar eller andra tillgångar du har. Om du inte har några egna tillgångar får du dagersättning för att täcka dina dagliga kostnader.
Dagersättningen är olika stor beroende på om du bor i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår eller i ett boende där mat inte ingår. Storleken på dagersättningen påverkas också om du väljer att bo i en egen bostad till exempel som inneboende hos vänner eller släktingar.
Förutom mat ska dagersättningen räcka till kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.
Rätten till ekonomiskt stöd upphör när du har beviljats uppehållstillstånd. Din rätt till ekonomisk ersättning upphör också om du lämnar landet.
Om du har ett mycket starkt behov av något som inte täcks av dagersättningen kan du ansöka om särskilt bidrag för det. Det kan till exempel vara glasögon, en barnvagn eller varma vinterskor. Migrationsverket gör alltid en individuell bedömning av behovet.
Om du har fått ett arbete eller ett erbjudande om arbete, kan du ansöka om bostadsersättning. Det gäller om anställningstiden är längre än tre månader och du måste flytta till en ort där Migrationsverket inte har några bostäder att erbjuda.
Bostadsersättningen är:
850 kr/månad för familjer
350 kr/månad för ensamstående
(migrationsverket.se)